Alla arbetsgivare (6 st)
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö Alla
-
Om FOI
"För att bidra till en säkrare värld ska FOI vara världsledande och efterfrågat inom försvar och säkerhet." Så lyder vår vision som vi arbetar för att uppnå i allt vi gör.
FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Hos oss arbetar 950 kompetenta medarbetare med varierande bakgrunder. Här finns allt från fysiker, kemister, civilingenjörer, samhällsvetare, matematiker och filosofer till jurister, ekonomer och IT-tekniker. Läs mer om hur det är att arbeta på FOI och träffa några medarbetare. Är du intresserad av att jobba på FOI hittar du alla lediga tjänster här.
FOI:s kärnverksamhet är forskning, metod- och teknikutveckling och analyser och studier. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. Att FOI är uppdragsfinansierat innebär att vi prissätter och säljer våra tjänster på marknaden. 14 % av våra intäkter kommer från regeringen i form av anslag (2010).
Några exempel på vad vi gör
Försvarsmakten och Försvarets Materielverk är våra huvudkunder men vi har även uppdrag från civila myndigheter och näringslivet. Våra uppdragsgivare inom försvarssektorn ställer mycket höga krav på avancerad forskning vilket även kommer andra kunder till nytta. Läs mer om vilka kunder vi har.
FOI har experter inom ett stort antal tillämpningsområden som säkerhetspolitiska studier och analyser inom försvar och säkerhet, bedömning av olika typer av hot, system för ledning och hantering av kriser, skydd mot och hantering av farliga ämnen, IT-säkerhet och nya sensorers möjligheter. Några mer konkreta exempel på vad vi gör är:
- Skydd mot och detektion av explosivämnen
- Läsa undervattenssignaturer från fartyg i bräckta och kustnära vatten
- Mäta och skydda vid utsläpp av CBRN-ämnen*. Vi har dessutom ett av Europas få säkerhetsklassade CBRN-laboratorier som har tillstånd att ta emot och undersöka alla farliga ämnen.
- Göra modelleringar av turbulenta flöden, som luftströmmar runt flygplan eller undervattensströmmar
- Ta fram metoder och verktyg för att anpassa samhälle till klimatförändringars konsekvenser.
- Strategiska och säkerhetspolitiska analyser inom ett stort antal geografiska områden, till exempel Asien och Afrika, men även tematiskt som krisberedskap, ekonomi och klimat.
- Långvarig forskning inom IT-säkerhet och människa-system-interaktion.
-
Lokaler, personal och organisation
Myndigheten Justitiekanslern finns på Riddarholmen i Stockholm, i två byggnader som är sammanbyggda med varandra. Det är dels ett 1700- tals hus som kallas Överkommissariens hus, dels en 1500-talsbyggnad som kallas Birger Jarls torn och som nyligen har renoverats för Justitiekanslerns räkning.
Justitiekanslern har ca 26 anställda varav 21 jurister. Chefen har samma titel som myndighetens namn, alltså justitiekansler. Det finns fem byråchefer varav en är ställföreträdare för justitiekanslern och två leder sakenheter om vardera ca nio – tio personer.
Av juristerna är f.n. elva föredragande (de flesta hovrätts- eller kammarrättsassessorer, dvs. yngre domare), tre beredningsjurister (tingsmeriterade) och en eller två notarier. Myndigheten har även ett kansli med fem personer som leds av en kanslichef.
Ärenden och ärendehandläggning
Myndigheten hanterade 2009 totalt 8 500 ärenden. Av dessa avsåg ca 2 500 skadestånd, ca 2 000 rättshjälp, knappt 1 700 tillsyn och knappt 1 200 kameraövervakning. Därtill kom bl.a. ärenden om tryck- och yttrandefrihet, rättegångar, lagstiftningsremisser, uppdrag från regeringen och ärenden om disciplinansvar för advokater. En redogörelse för myndighetens ansvarsområden finns under rubriken Justitiekanslerns huvuduppgifter nedan.
De allra flesta ärenden hos myndigheten hanteras på så sätt att de bereds av någon av juristerna varefter beslut fattas av någon av cheferna. Handläggaren skriver normalt ett förslag till beslut (eller ibland ett yttrande eller en inlaga till en domstol) som justeras av beslutsfattaren. Även muntliga föredragningar inför ett beslut är vanliga. Däremot är det mycket ovanligt att Justitiekanslern håller förhandlingar eller sammanträden med inblandade parter, sökande eller klagande. Handläggningen hos myndigheten är alltså nästan uteslutande skriftlig.
Justitiekanslern och ställföreträdaren är beslutsfattare inom alla ärendekategorier, medan enhetscheferna fattar vissa beslut inom sina resp. områden. Enligt myndighetens instruktion har justitiekanslern endast rätt att delegera ärenden ”av enklare slag” till övriga chefer, men sådana ärenden är i praktiken ganska vanliga.Författningar, verksamhetsplanering och årsredovisning
De lagar och förordningar som styr myndighetens verksamhet är i första hand dessa:
lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn
förordningen (1975:1345) med instruktion för justitiekanslern samt
förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten
Myndigheten upprättar varje år en Verksamhetsplan (klicka här för att läsa planen för år 2009) och en Årsredovisning (klicka här för att läsa redovisningen för år 2009).Justitiekanslerns historia m.m.
Myndigheten Justitiekanslern har mycket gamla anor. Ämbetet inrättades redan år 1713 av Karl XII genom en kansliordning som utfärdades i slottet Timurtasch i nuvarande Turkiet, dit kungen hade förts av den turkiske sultanen efter kalabaliken i Bender. Ämbetet var en del av nyordningen för den centrala ledningen av riksstyrelseärenden och kallades vid denna tid för ”revisionsexpeditionen”. Denna leddes av en ”högste ombudsman” vars uppgifter lades fast i en särskild instruktion. Uppgifterna var att ha ett allmänt inseende över ”huru lagar och författningar efterlevdes och huru varje ämbete fullgjorde sin skyldighet”, en uppgift som Justitiekanslern har ännu i dag, låt vara att den återges i en något modernare språkdräkt. Myndigheten fick sitt nuvarande namn år 1719.
En symbol för Justitiekanslerns verksamhet är det heraldiska vapen som finns på myndighetens handlingar m.m. I vapnet återges det lilla riksvapnet flankerat av två tranor. Den ena tranan är försedd med en våg och symboliserar rättvisan. Den andra tranan håller i en sten och är en symbol för vaksamheten – om tranan skulle slumra in tappar den stenen på andra foten och vaknar. Tranorna med sina attribut syftar på Justitiekanslerns uppgift att vaka över att domstolar och andra myndigheter fullgör sina skyldigheter enligt vad rättvisa och lag kräver.
Justitiekanslern hade ursprungligen sin verksamhet förlagd till Stockholms slott. Senare flyttade Justitiekanslern till en av de två Riddarhusflyglarna. Under en tid fanns kansliet i det s.k. Ryningska palatset på Stora Nygatan. Sedan år 1997 återfinns Justitiekanslern på Riddarholmen och sedan år 2007 i de två byggnader som har nämnts tidigare.Justitiekanslerns huvuduppgifter
Justitiekanslern har i dag ett flertal arbetsuppgifter, vilka alla kan sammanfattas ganska väl under benämningen "statens jurist". Här beskrivs kortfattat Justitiekanslerns huvuduppgifter.
Tillsyn över myndigheterna
Justitiekanslern har i likhet med Riksdagens ombudsmän (JO) tillsyn över myndigheter och deras tjänstemän. Tillsynen har till syfte att kontrollera att lagar och andra författningar efterlevs. Sedan den 1 december 1998 har Justitiekanslerns tillsynsverksamhet begränsats. Justitiekanslern har sedan dess en mer övergripande tillsyn som främst är inriktad på att upptäcka systematiska fel i den offentliga verksamheten. Justitiekanslern bestämmer själv om en anmälan från en enskild ska föranleda några åtgärder. Man kan förenklat säga att Justitiekanslern bedriver sin verksamhet på uppdrag av regeringen med det perspektiv som följer därav, medan JO är företrädare för riksdagen och traditionellt har som uppgift att ta tillvara folkets eller medborgarnas intressen gentemot statsmakten.
Det finns flera begränsningar när det gäller Justitiekanslerns tillsynsbefogenheter. Grundlagen förhindrar t.ex. att Justitiekanslern lägger sig i den dömande verksamheten hos domstolarna och Justitiekanslern kan inte ge direktiv om hur ett ärende hos en domstol eller en förvaltningsmyndighet ska handläggas eller avgöras. Justitiekanslern kan inte heller ompröva beslut som har fattats av andra myndigheter och ändra deras avgöranden i sak något som ibland begärs.Ombud för staten
En annan viktig uppgift för Justitiekanslern är att vara statens ombud. Denna uppgift innebär att Justitiekanslern företräder staten i vissa rättegångar som rör statens rätt, främst skadeståndsmål. Justitiekanslern är alltid behörig att föra statens talan men ofta ankommer detta på andra myndigheter, t.ex. Skatteverket, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och Rikspolisstyrelsen.
Frivillig skadereglering
Justitiekanslern har också möjlighet att på frivillig väg reglera vissa skadeståndsanspråk som riktas mot staten. Tanken med det är att avlasta domstolarna uppgiften att pröva sådana mål där det egentligen inte finns någon tvist utan där det är klart att ett skadeståndsgrundande fel har begåtts och att den enskilde har rätt till viss ersättning. De anspråk på skadestånd som Justitiekanslern handlägger är i första hand sådana som grundar sig på att en statlig myndighet har fattat ett felaktigt beslut. I skaderegleringsverksamheten ingår också att besluta om skadestånd i de fall då en statlig myndighets dataregister innehåller felaktiga uppgifter i enligt med reglerna i personuppgiftslagen (PUL). En stor grupp skadeståndsärenden rör ersättning till dem som har varit berövade friheten som anhållna och häktade men som sedan inte blir åtalade eller frikänns av domstol.
Skadeståndsärendena hos Justitiekanslern avgörs på basis av det skriftliga materialet. Den som gör anspråk på ersättning måste kunna påvisa vilket fel som har begåtts, att felet har orsakat en skada för honom eller henne samt styrka att skadan verkligen motiverar den ersättning som begärs. Det finns ingen möjlighet till muntlig bevisupptagning vilket är en begränsning av möjligheterna att pröva frågor som det råder olika uppfattningar om.
Även andra myndigheter har behörighet att fatta beslut i skadeståndsärenden. Skadeståndsanspråk som grundar sig på något annat än att en myndighet har fattat ett felaktigt beslut handläggs av den centrala förvaltningsmyndighet som har hand om det verksamhetsområde där skadan har inträffat.Åklagare vid tryck- och yttrandefrihetsbrott
Justitiekanslern är ensam åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott, dvs. när det är fråga om otillåtna uttalanden i tryckta skrifter, radio- och televisionsprogram samt s.k. tekniska upptagningar, dvs. DVD- och CD-skivor, videogram m.m.
Justitiekanslern har också andra åklagaruppgifter enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Den viktigaste är att värna om meddelarfriheten och anonymitetsskyddet för uppgiftslämnare till massmedierna och att beivra överträdelser av dessa regler. Detta är en viktig del av informationsfriheten och syftar ytterst till att värna vårt demokratiska styrelseskick.Rådgivare åt regeringen
Justitiekanslern biträder ibland regeringen med råd och utredningar i juridiska frågor. Uppgiften innebär bl.a. att regeringen har möjlighet att ge Justitiekanslern i uppdrag att utreda vissa ärenden. En annan uppgift som bör nämnas här är den omfattande verksamheten med att svara på remisser i olika lagstiftningsärenden.
Tillsyn över advokaternas disciplinverksamhet
Tillsynen över advokatväsendet utövas i första hand av Sveriges Advokatsamfund. Dit kan således en enskild som är missnöjd med en advokat vända sig med sina klagomål. Justitiekanslern får del av alla beslut i disciplinärenden från advokatsamfundet och har möjlighet att klaga på besluten inom fyra veckor från det att Justitiekanslern tog del av beslutet.
Justitiekanslern utövar sin tillsyn över advokatväsendet som företrädare för det allmänna. Det är således i mera principiella frågor som Justitiekanslern kan ha anledning att överklaga ett beslut. En enskild som vänder sig till Justitiekanslern med anledning av ett beslut i ett advokatärende kan alltså inte få hjälp med att få sitt beslut omprövat.Skydd för privatlivet
Justitiekanslern har rätt att överklaga länsstyrelsernas beslut enligt lagen om allmän kameraövervakning. Detta sker för att ta tillvara det allmänna intresset att det sker en lämplig avvägning mellan intresset av att beivra brott och den enskildes intresse av bibehållen respekt för sitt privatliv. Förvaltningsdomstolarna, dvs. ytterst Regeringsrätten, bestämmer hur denna gränsdragning ska ske på olika områden.
Justitiekanslern har också vissa uppgifter inom kreditupplysnings- och inkassolagarnas områden och får del av vissa beslut från Datainspektionen som har det primära tillsynsansvaret på dessa områden.
Tillsyn över rättshjälpen
Sedan år 2005 har Justitiekanslern från Domstolsverket tagit över uppgiften att bevaka att rättshjälpssystemet inte används på ett sätt som inte har varit avsett. Det handlar bl.a. om att se till att rättshjälp inte beviljas när så inte borde ske och att ersättningarna av allmänna medel till advokater – bl.a. offentliga försvarare – inte överstiger vad som är rimligt.
Publicering av beslut
"JK-Beslut" gavs ut i bokform åren 1981 – 97. Böckerna innehåller beslut och yttranden som Justitiekanslern bedömde vara av allmänt intresse.
Beslut av allmänt intresse fr.o.m. år 1998 finns tillgängliga på Justitiekanslerns hemsida (klicka här för att komma till Beslut).
Ansökningar och anmälningar till Justitiekanslern
Det finns inga bestämda regler för hur man skriver när man vill ansöka om skadestånd hos Justitiekanslern eller framföra klagomål hit mot någon myndighet eller domstol. En skadeståndsansökan bör dock innehålla en beskrivning av vad som har inträffat och varför man anser sig ha rätt till skadestånd. Det belopp som yrkas bör anges, liksom hur det har beräknats. Det är bra att veta att det i de flesta fall fordras att myndigheten eller domstolen har gjort sig skyldig till ”fel eller försummelse vid myndighetsutövning” för att skadestånd ska kunna bli aktuellt.
Den som vill klaga på en myndighet eller en domstol, eller som av någon annan anledning vill att Justitiekanslern ska utöva tillsyn, måste skriva hit och förklara varför. Tyvärr räcker inte myndighetens resurser för närvarande till någon mera omfattande tillsynsverksamhet. Vi koncentrerar oss i huvudsak på frågor om rättssäkerhet, yttrandefrihet, offentlighet och s.k. systemfel hos myndigheterna. Men även inom dessa områden måste vi prioritera hårt, varför de flesta som skriver hit får till svar att Justitiekanslern inte kommer att vidta några åtgärder. En beskrivning av tillsynsverksamheten och dess begränsningar finns i ett dokument, som vi ofta brukar skicka ut tillsammans med svarsbrev. Klicka här för att läsa detta dokument.
För den som har varit anhållen eller häktad och inte har blivit dömd gäller särskilda regler om ersättning. De finns i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, som kan läsas här. För dessa ersättningsärenden finns en ansökningsblankett här. -
Verksamheten i Sverige
Skanskas kärnverksamhet i Sverige består av att utveckla, bygga och underhålla den fysiska miljö som vi lever i. Vi skapar hållbara lösningar och strävar efter att vara ledande inom kvalitet, grönt byggande, arbetsmiljö och etik. Verksamheten är uppdelad i fyra grenar.
Bygg- och anläggningsverksamhet
Välfungerande samhällen behöver arbetsplatser, bostäder, kommunikationer, skolor, sjukhus och tillgång till energi och vatten. Vi på Skanska bidrar till samhällsutvecklingen med vår samlade kompetens och resurser genom bygg- och anläggningsverksamheten, den största och äldsta verksamhetsgrenen.
Bostadsutveckling
Den moderna familjens nya hem finns i bostadsområden med närhet till service, rekreation och goda kommunikationer. Bostadsutvecklingen inriktas på utvalda målgrupper och marknader. Inför varje nytt projekt gör vi omfattande analyser där vi anpassar vårt erbjudande utifrån människors olika drömmar och behov. Kärnan i vår verksamhet är att skapa ökad livskvalitet.
Kommersiell Fastighetsutveckling
Sunda, gröna och effektiva kontor och fastigheter är fokus för den kommersiella fastighetsutvecklingen. Vi initierar, utvecklar och investerar i kommersiella fastigheter. Kontor, logistik och volymhandel är våra tre viktigaste produkter. Vi är långsiktiga i vårt arbete – det är inte ovanligt att ett projekt tar mellan fem och tio år, från idé till färdig byggnad.
Infrastrukturutveckling
Verksamheten utarbetar hållbara lösningar för nödvändig infrastruktur som vägar, sjukhus och skolor. Skanska medverkar också till förverkligandet genom sin finansiella expertis.
Karriär och utveckling
Skanska är ett stort och internationellt företag. Det ger dig som jobbar här stora möjligheter att utvecklas och göra karriär.
Goda möjligheter till utveckling
Vid det årliga utvecklingssamtalet kommer du och din chef överens om vad du behöver för att utvecklas. Det kan handla om specifika utbildningar, befattningsspecifika program, mentorskap och andra utvecklingsredskap.
Internationella utvecklingsmöjligheter
Skanska har varit verksam utanför Sverige sedan 1897 och genomsyras av en internationell prägel. På våra byggarbetsplatser och kontor finns medarbetare från flera olika länder som alla drar lärdom av varandra. Som anställd på Skanska har du också chansen att jobba utomlands. Du får en bättre förståelse för Skanska och din roll i ett internationellt företag. Dessutom lär du känna en ny arbetsmiljö och nya arbetssätt.
Jag och Skanska
Balans i livet är viktigt för att du ska må bra. Vi på Skanska vill att du trivs på jobbet, men det är lika viktigt att du har en skön och aktiv fritid.
Vår filosofi är väldigt enkel: om du mår bra så mår Skanska bra. Alla är vi olika. Därför har vi skapat en mängd aktiviteter att välja mellan beroende på intresse. Vi på Skanska vill hjälpa dig att hitta balansen mellan arbetsliv och fritid.
Våra värderingar
Våra värderingar beskriver hur vi beter oss. De stödjer vårt löfte och vägleder oss i vårt agerande.
Välkommen att söka jobb hos oss via https://jobbdirekt.se/skanska
